En fråga om vana

En är, på det stora hela, vad en gör. Vi skulle kunna säga som Aristoteles att en människa är sina vanor, och att det därför är viktigt att tänka över dessa innan en går och blir någon en inte gillar.

Om du har för vana att vara vänlig i vardagen är du en vänlig person. Kanske inte helt överraskande, men ibland framstår även självklara saker i nytt ljus när de blir sagda.

En tendens hos vanor är att de brukar göra saker som inte är vanesaker smått ovanliga. De ingår inte i den vanliga rutinen, och blir undantagsfall - saker som händer ibland, men inte vanligtvis. En hamnar i autopilotläge, vilket är bra för ens "få saker gjorda"-kondition, men ibland lite för bekvämt för sitt eget bästa.

Vanans makt är stor, trots allt.

Ett sätt att kolla ifall en hamnat i bekvämlighetsläge är att ställa sig frågan - när gjorde jag någonting för första gången senast?

Det händer ju trots allt bara en gång. Ovanligt nog.