Stora världar, stora tankar

På den gamla tiden, innan motoriserad transport, var världen fruktansvärt mycket större. På gott och ont. Det tog förvisso för evigt att ta sig någonstans, men eftersom det gjorde det så var större delen av världen outforskad. Eller, rättare, eftersom de flesta stannade kvar på samma ställe större delen av sina liv, så var världen en väldigt stor och väldigt outforskad plats för de allra flesta.

Vilket innebär att den som hade modet eller möjligheten kunde välja en riktning, fortsätta gå i den och genom envishet upptäcka konstant nya platser. Utforska världen, steg för steg, utan att egentligen veta vad som komma skulle.

Nuförtida är det inte helt möjligt att göra detta. Dels finns det kartor som berättar precis vad som ligger runt hörnet, och dels så kommer en fram väldigt mycket fortare nu än då. Om resan är målet så har det moderna livet skurit ner på bäggedera.

Dock. Där den fysiska geografin har gett vika, har den mentala växt i omfång. Det är numera möjligt att hitta ett ämnesområde, välja en inriktning och hålla sig till denna utan att egentligen veta vad som komma skall. Bloggpolitik, urban sociologi, informatik, molekylärbiologi, Kopimism, korsstygnsknyppling? - envisas med endera av dem, och de kommer att ta dig till de mest oväntade av ställen.

Vissa säger att världen blir mindre. De ljuger. Den blir större, och tricket är att skapa sig mod och möjligheter nog att utforska den.

Steg för steg.